MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT

Igår kväll satt jag och tittade igenom lite bilder - en aktivitet som inte är alltför ovanlig när Lets Dance är på TV. Det är så lätt att jag börjar göra något annat - särskilt när Jessica Almenäs klänning igår förstörde hela poängen med att se på programmet. Jag stötte på den här bilden på ett stort containerskepp jag såg i hamnen i Seattle - och med lite associeringslek i tanken så började jag tänka på min tid på IST.

Under lite mer än ett år så fick jag möjligheten att kliva in i en helt ny värld på IST - ett av Växjös starkaste företag med en helt briljant affärsidé - nämligen att stödja barn, föräldrar, skola och det offentliga i allt som rör ekosystemet kring barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Jag bestämde mig i sista sekunden att hoppa rakt ut i det fria - i ena handen fanns ett av mig redan påskrivet kontrakt att flytta till London, och i andra handen hade jag ett påskrivit kontrakt för IST. Efter att ha tackat nej till tjänsten på IST ångrade jag mig så några dagar senare, och lämnade in kontraktet i elfte timman, precis innan tjänsten gick till någon annan.

Ganska tidigt, ja dag 1, fick jag träffa företagets starka ägare, den färgstarka Björn Sundeby, som jag kom att språka ganska mycket med under min tid på IST, särskilt när vi reste tillsammans på för mig nya resmål som Minsk och Shanghai. Min box och mina erfarenheter ökade så ännu en gång. Björn har likt mig själv en stuga på Öland, har en stark vilja och karaktär, och är bosatt utomlands, så visst har vi lite att prata om när vi träffas - och likt vanligt har Björn ofta någon spännande anekdot att berätta från någonstans i världen.

När jag klev in på IST, tillsammans med några andra tidigare kollegor så mötte jag ett företag som var helt annorlunda än där jag hade varit tidigare. Här rådde någon kultur av koncensus vilket gjorde att beslut sällan togs, saker blev inte färdiga som utlovat, och hela huset kändes lite grått och gick i moll istället för dur. Övertid existerande inte, utan om man inte var klar i tid, ja då fick saker vänta lika längre som kön på ett gammalt statligt Apotek. Affärerna var fortfarande stabila och bra, men den där härliga energin var liksom inte på plats och ett arbete påbörjades så för att återigen få fart på maskinen, som om man ska vara ärlig, gick på styrfart @ best.

Något år senare blev det där London kontraktet allför spännande och jag valde att lämna IST och istället för London landade jag i Rom - ett byte som kom att bli helt fantastiskt. Mitt arbete var klart på IST kändes det som - drift hade nu blivit stabilt, riktningen var klar, energin fanns, och organisationen började bli modern och mogen. Nu ett år senare tycker jag fortfarande att det var helt rätt beslut, både för mig och IST, men samtidigt kommer jag alltid minnas  tiden jag hade på IST där jag lärde mig väldigt mycket om verksamhetsförändring och träffade otroliga individer på ett personligt plan. Sedan jag slutade där har jag haft möjlighet att fortfarande vara en liten pusselbit för IST, och även om jag inte alls är på kontoret lika ofta, känns det fantastiskt spännande att kunna bidra till ISTs framtid - vilket i förlängningen även är framtiden för dess kunder, och det viktigaste vi har - skolan med dess barn. Tro mig när jag säger att mycket spännande är på gång!

Sedan något år har ledningen på bolaget uppdaterats och när jag klev in genom dörren på IST, nu strax innan påsk blev det helt uppenbart att företaget är ett helt annat än för något år sedan. Mossan är borta, och nu blomstrar det påskblommor överallt. En energi har byggts upp i huset och på stans bästa adress är nu återigen kreativiten och leveransförmågan på plats - en härlig framtid väntar. Förändringarna som gjorts är egentligen inte särskilt stora, grundverksamheten är ju den samma - men likt bara lite karamellfärg i ett stort vattenglas kan färga allt, så är hela organisationen nu förändrad och färgen lyser så stark så att den nästan är självlysande.

Som snabbast gick jag återigen träffa på Björn och slå mig ner i en härlig fåtölj och språka lite med honom på tu man hand innan han åkte hem för påskfirande i Schweiz. Framför mig träffar jag en helt annan person än sist jag såg honom. Ett lugn har infunnit sig och den där lite stressade blicken var som bortblåst. Jag skulle tro att ISTs nya ledning tillsammans med de övriga mastroserna faktiskt numera kontrollerar havet och vår ägare kan nu koncentrera sig på viktigare saker än den dagliga verksamheten, trygg i att Kaptenen för skeppet framåt. Säkerligen en lättnad för både honom och de övriga.

IST kommer för alltid vara en stark del av mig och mitt medvetande. Likt många arbetsplatser är det kunniga och genuina människor - som man ofta finner i svenska mellanstora städer, och nu inför sommaren märks det att alla på IST glöder av energi och vilja. Erfarenheten jag fick via IST i Kina har jag senare kommit att använda på IGT - där vi precis öppnat en stor datorhall för leverans av våra tjänster. Ett projekt för mig som gick synnerligen smärtfritt då jag både lärt mig Kinas kultur, fått kontakter, och lärt mig den lokala förhandlingstaktiken. En erfarenhet jag aldrig hade haft utan Björn eller IST.

Att lägga om kurs på ett stort fartyg kan ta sin tid, men när en ny bäring väl är ett faktum, och rodret vilar lugnt i mitten där uppe på bryggan, och rätt containrar är lastade, då är det tunga maskineriet svårstoppat.

Nu väntar en fantastisk sommardag på Öland med familjen. Lampan lyser i skyn, en perfekt vårdag väntar och vi har laddat bilen med hela fotostudion, allt som behövs för grillning, och en god påsk energi. Påsken är på något sätt årets bästa högtid. Inga måsten, ingen stress, våren runt hörnet, och självklart god mat.

Glad påsk.

 

CB