RÄDSLAN FÖR TERRORISM

 Foto: Cristian Brolin, Vindro AB

 

I viss mån har vårt samhälle alltid varit farligt. Min farmor brukade alltid säga till mig att" titta åt båda hållen" innan jag gick över vägen, och den meningen kom sedan att upprepas väldigt regelbundet vid varje besök, trots att jag passerat 20 års strecket.Vivan som min farmor hette, eller om det nu var Wivianne, var även nästan omänskligt rädd för mörkret, och allt farligt som kom fram i stadskärnan vid denna tidpunkten. Via etermedia hade hon hört hur farligt det var att röra sig utomhus efter mörkrets inbrott och hon var alltid väldigt noga med att låsa dörren om sig i hemmet. Hon var en fantastisk person på många sätt, men där inne, i hennes varma hjärta, fanns ständigt någon ängslan för det farliga och osäkra.

Vårt svenska samhälle, ett av de absolut säkraste i världen enligt någon typ av vardagssanning, är ju i mångt och mycket uppbyggt på just rädslor och kring att något farligt kan hända. Den rädslan utgör även en stor del av vår ekonomi. Vi köper hjälmar, vi betalar dyra försäkringar, män undviker i allt större grad att röka, och vi håller oss gärna innanför den trygga boxen, då det okända utanför kan vara farligt och obekvämt. Det är ingen slump att just Volvo profilerar sig som den "säkra bilen". Mycket av media, och deras ekonomi, går ut på att det skall hända något förfärligt i världen, så man har något att skriva om (inte minst en av de sämre James Bond filmerna handlar om detta). "Positiva nyheter" väcker sällan samma engagemang som "dåliga",  istället väcker de "bra" nyheterna kanske missunnsamhet och avundsjuka - och det är inget folk vill läsa om. Om det inte är Se & Hör förstås - vars hela syfte är att hitta påstådda konflikter - som inte finns - på en hårsalong.

Om några timmar skall jag flyga hem till Sverige från Fiumicino i Rom med SAS. En Airbus A320, om jag gör en kalkylerad gissning, skall ta mig ca 200 mil norrut till Köpenhamn och även om SAS inte är mitt favorit flygbolag så känns det tryggt att åka med en svensk transportör. När jag nu läser om de fasansfulla bombningarna i Bryssel  påverkar det mig om jag skall vara ärlig. Inte på det sättet att jag blir rädd för att röra på mig i världen - men jag blir helt klart mer vaksam och det är en känsla som blivit allt starkare senaste åren. Kanske har det att göra med ett högre grad av förstånd, kanske handlar det om att jag nu har en härlig familj jag är rädd om, eller så handlar det om att världen faktiskt är lite farligare nu, än innan, för oss västerlänningar.

 

 Foto: Cristian Brolin, Vindro AB

 

#1. För en tid sedan var jag i New York och besökte Time Square. Överallt fanns det poliser och "Anti Terrorism Forces". Efter en kort stund kände jag att platsen, trots alla övervakning, inte kändes värd den risken det innebar att vara där, så jag avvek och gjorde något annat istället. Jag har sett stället innan, och även om blinkande neonskyltar kan vara maffigt, så undviker jag gärna en så pass riskfylld plats.

#2. Varje söndag pratar Påven ett par kilometer ner för backen vid Vatikan Staten. Det är på något sätt en fantastiskt fridfull miljö med turister från hela världen - men jag försöker ofta stå längs någon kant och inte mitt i folkhavet. Jag tror inte terrorister skulle välja ut Vatikanen som ett terroristmål, men en omöjlighet är det verkligen inte. Den sista galna människan är inte född ännu.

#3. För inte så länge sedan besökte jag ett av världens "coolaste" data center kallat Switch SuperNap i Las Vegas som ser ut som en Hollywood film. När vi tar vår rundvandring så följer en vakt efter bakom oss, som med en biffig attityd tuffat till sig med skyddsväst och automatkarbin och ser ut som Anders Behring Breivik. Jag kan inte säga att han gjorde att jag kände mig mer säker, snarare tvärtom, att ge vapen till människor som ser ut som de konsumerar anabola kan inte vara lämpligt.

#4. Även om jag känner mig väldigt säker när jag väl är ombord på ett flygplan, helst ett europeisk sådant, så gillar jag inte att flyga över länder som Afghanistan, Pakistan, Iran och Irak. Många flygrutter går nu andra vägar när man skall till Orienten, men en del snålare flygbolag väljer kortaste flygvägen och en oro infinner sig alltid i magen när man passerar högt över dessa territorier. Det är inte bara risken att bli nerskjuten av någon galenpanna, men även den obekväma situationen som skulle uppstå ifall vi skulle vara tvungna att nödlanda av någon orsak.

#5. London. Allt med London känns farligt ur en terroristsynpunkt. Jag vet inte riktigt varför jag har den känslan, men den är där i bakhuvudet hela tiden. Kanske beror det på alla övervakningskameror, säkerligen världens mest övervakade stad. Kanske beror det på att det är väldigt trångt och att man alltid trängs med andra - var man än är. Kanske beror det på brittisk "Empire-politik", där man kanske gör sig lite stöddigare än man borde vara.

I mångt och mycket är risken att råka ut för ett "attentat" väldigt liten. Att råka ut för ett överfall på stan av någon som druckit lite för mycket är självklart mycket mer troligt. Men när jag står där på flygplatsen, senare idag, och väntar på flygresan hem till min familj så kommer jag, rationellt eller inte, att tänka på vad som hänt i Bryssel. Det är nog så jag fungerar, likt många andra människor.

 

  Foto: Cristian Brolin, Vindro AB
 
 
Men den lilla rädsla som sitter där på ena axeln och ber mig hålla uppsikt över vad som händer runt omkring mig, i mitt närområde, och uppmanar mig att ta kloka beslut, skall aldrig få ta så mycket kontroll av mitt liv att jag börjar låsa in mig och slutar uppleva. Boxen för min farmor var ganska liten, och jag tror att ju mindre box man har, ju ängsligare blir man eftersom man helt enkelt inte är van att stå utanför.

Eller som det välkända talesättet säger; you have nothing to fear, but fear itself.

Idag går tankarna till alla oskyldiga som drabbats av ett brott som inte går att förklara. Men tankarna går också till vår kamp att stödja ett fritt samhälle varje dag - och att inte låta oss skrämmas av alla idioter i vår värld. 

 

 
Med Världen Som Arbetsfält,
 
 
CB
 
  
 

 
2016 so far (duplicates removed):
 
Rome | Copenhagen | Hanoi | Beijing | Växjö | Vatican City | London | Berlin | Philadelphia | Atlantic City | Cleveland |  Uncasville  | New York City | Malta | Stockholm | Visby | Tivoli | Milan
 
 

 

0 kommentarer