MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT

Vi hade bestämt träff på Espresso House på Vasagatan i Stockholm. En strategisk mötesplats i den stressade vardagen där man förutom det tillhörande kaffet och fikat, finner sköna och avslappnade bord i en trivsam miljö för det avkopplade samtalet. Klockan var strax innan 9 när jag direkt ankommen med Arlanda Express klev in och utan att ens studera lokalen beställde jag min morgon Espresso för 25 kronor - 21 kronor mer än i Italien och maximalt hälften så god. Bagarväckningen i Riga tidigare under morgonen krävde sitt omedelbara koffein.

När jag slår mig ner så uppmärksammar jag att hela stället är ett renoveringsprojekt, och efter nyss avslutad promenad från tåget till denna lokal, där jag blev varm i västen, uppmärksammar jag nu hur kallt det faktiskt är i lokalen - den förväntande "mys-känslan" är som bortblåst.

In genom dörren kommer så min avtalade bokning denna förmiddag. Trots att vi aldrig har träffas i verkliga livet så känner jag igen henne direkt. Med dagens sociala medier går det fort att ta första steget i etern och räcka ut handen, för att sedan träffa personen i verkliga livet. Nästan som "SprayDate" fungerade förr i tiden - fast på riktigt. Genom FB,  Instagram, och IDG är hennes ansikte redan bekant.

Tillsammans med vårt tredje hjul så omgrupperar vi så snart till annan lokal i närheten och slår oss ner och dagens möte kan så inledas.

Louise - är ISTs nya superrekrytering till rollen som CIO. På en dialekt som inte härstammar från Stockholm presenterar hon så sig själv på ett nästan lika talfört sätt och med samma karismatiska leende som Tilde i morgonsoffan på TV4. Med en avslappnad och tillbakalutad hållning inger hon så pondus direkt, samtidigt som morgon cappuccinon konsumeras medan jag känner mig lurad på ytterligare 25 kronor för en semi-bra Espresso. Att jag aldrig lär mig. Peter, den seniora i gruppen, och med en mer pragmatisk inställning till livet än vad jag någonsin kommer finna, benar så upp samtalet i någon form av flow-down agenda och punkterna avhandlas så likt ett protokollfört möte. Jag slutar aldrig imponeras över hans sätt att vara saklig och tydlig, och hur han lyckas navigera rätt där i djungeln av stundtals vilsna samtal.

Jag och Louise är inte så lika, men på något sätt tror jag ändå vi är det. Hon kommer från ekonomi-hållet och har gått mot teknik-sidan, medan jag gjort den omvända resan. För IT-chefer idag gäller det verkligen att jobba mellan, och brygga ihop, de olika sidorna på ett företag. Teknik och Ekonomi hör ihop - eftersom slutprodukten av det man levererar i organisationen är affärsnytta som slutligen skall komma kunden till godo. En kund som lätt glöms bort i en IT-avdelning där begrepp och förkortningar på tre bokstäver haglar lika intensivt som ett oväder ibland. Att enbart hålla sig på en kant fungerar inte längre, utan att förstå och kommunicera med olika fakulteter har verkligen blivit den viktigaste kunskapen man kan bidra med som IT-chef, Ledare, och bra Medarbetare.

Medan vi samtalar som om vi känt varandra längre än vad vi gjort så gör Peter sådana där perfekta "inspel" som för konversationen framåt, och i rätt riktning. Likt Talmannen i riksdagen syns eller hörs han inte så mycket, men tilltalas alltid med respekt och han tillrättavisar så deltagarna när något spårar ur. En högst sansad man - sådana andra skulle kalla klok och ärlig.

Timmarna går fort när affärsnytta blandas med anekdotiska evidenser från tidigare erfarenheter, och när vi sedermera skiljs åt så känns det bra i magen. IST har fått en ny stjärna, och jag är verkligen glad att det blev just Louise. Lagbygget på ett av Växjös större IT-företag har sannolikt aldrig varit så bra som just nu. Nu gäller det bara att laget spelar ihop sig, och börjar attackera motståndaren på ett strategiskt sätt.

Lämpligast gör man det genom att tillhandahålla ett förträffligt erbjudande till kunden, ta socialt ansvar, och ha förbannat roligt under matchens gång. Gör man det, kommer man automatiskt vinna matchen mot konkurrenten på knock-out.

På det stora fältet där ute, det vi kallar verkligheten, har IST under ett par år varit lite vilsna. Men likt min jycke Harry som nosar runt och slutligen finner sin stig, har IST med hjälp av ett nytt ledarskap, en energi-boost, och en tydlig riktning numera fått upp farten likt ett godståg. Ett moment som kommer bli svårstoppat. Doften av vinst är inom räckhåll.

Ett revitaliserat IST kommer nu, med Louise hjälp, och övriga Medarbetare, bidra till en bättre skolvärld, ett bättre Växjö, och förhoppningsvis gladare Medarbetare. Likt alla resor - skall även denna bli intressant att följa.