FREDAG - ÄNTLIGEN

Redan i morse bestämde jag mig för att gå hem tidigt när jag lämnade bilen i garaget. Bilparkerarna frågar alltid när man skall hämta åket - allt för att kunna placera den på lämpligt sätt och i rätt ordning, så att uthämtningen sedan går smidigt. Nere i garaget står det långa rader av bilar, tätt ihop, och här pusslas det hela tiden för att alla skall få plats.
 
"Klockan två", svarade jag, och visade med fingrarna "due", dvs två fingrar upp i vädret och ett härligt morgon leende. Det var dags att ta en kort dag - de 37,2 timmarna jag skall jobba per vecka, enligt kontraktet, var säkert avklarade redan i onsdags, och nu var energin slut, och dessutom lyste solen så där alldeles underbart och termometern i bilen visade 24c - årets varmaste dag - när jag körde ner i garaget.
 
Foto: Gennaro Borrelli
 
Väl på kontoret gick dagen väldigt fort. Telefonkonferens med en account manager i Kina och en jurist i Australien på morgonen, följt av Outlook på dagen, och på den tidiga eftermiddagen telefonkonferens med Providence i USA. Det är lätt att glömma bort i sin vardag vilket internationellt företag vi är - men under bara några timmar pratar man med duktiga människor över hela jorden - i en rasande takt - allt medan solen bestämmer vem som är vaken för stunden.
 
Mitt kontor, är numera överfullt, då Accenture nu hjälper mig med alla "business transformation" projekt vi har. Vi jobbar med budget, vi jobbar med Quality of Service, och tillsammans förbättrar vi IGT i en stabil och rask takt. Framför allt stänger vi en produktions datorhall, per månad, i snitt, och har gjort så senaste 18 månaderna. Det är ett duktigt gäng, lett av Renato, en typ av arbetsmyra jag aldrig stött på innan. Det finns ingen ände på energin, eller kompetensen han uppvisar och varje dag lär jag mig av honom.
 
Man kan skratta mycket åt "Powerpoints"; men inget projekt värt många miljoner EUR blir genomfört eller godkänt utan en bra story, ett bra business case, och en bra känsla. Mina fyra Accenture konsulter jagar folk för information på ett fantastiskt sätt, trots att deras uppgift inte är lätt, och sedan sammanställer de informationen på ett begripligt sätt.  Deras frågor är ofta väldigt enkla i sin natur - men väldigt svåra att svara på - vilket egentligen är förvånande.
 
 
Foto: Cristian Brolin, Vindro AB
 
- Vilka kunder har vi
- Vilka produkter/tjänster använder respektive kund
- Vad tjänar vi per kund
- När går nuvarade kontrakt ut
- Hur korrellerar kundens kostnader med vår budget
 
Jag tror dessa enkla frågor är väldigt vettiga att ställa sig ofta - men jag tror väldigt många företag har svårt att svara på dem - vilket egentligen är märkligt. Kunden, och relationen till dem, borde ju vara det viktigaste man har som företag. Och förmågan att förstå om en kund är lönsam.
 
Foto: Cristian Brolin, Vindro AB
 
Lunchen idag, blev likt många fredagar, i ensam majestät på Masto, ett lokalt litet ställe, en kort promenad från arbetsplatsen. Här finner jag mitt fredagslugn samtidigt som jag får fantastiskt god mat och en personlig service en svensk krögare aldrig skulle förstå sig på. Det är en bra uppladdning inför helgen, och när jag lämnar denna plats mår jag alltid lite bättre än innan och den italienska känslan av "lust" infinner sig.
 
 
Foto: Cristian Brolin, Vindro AB
 
 
Nu stundar det helg innan det bär av mot Boston på måndag. Min svenska vapendragare, Herr Källgren, och jag, tänkte ta en romantisk tripp till Napoli eller Sorrento nu i helgen. Få saker i livet är bättre än en grabb-helg, som är oplanerad, i solen, och dessutom längs Amalfi-kusten i Italien. Att verkligen leva "Carpe Diem" är en konst. Det gäller att öva varje dag - och inte bara drömma.
 
Trevlig helg.
 

Med världen som arbetsfält,

  
 
  
CB

 
Accenture IGT Masto
0 kommentarer